En tydlig trend under 2026 är att hållbarhetsarbetet behöver integreras närmare affären och kärnverksamheten. Med uppluckrade regelverk från EU räcker det inte att luta sig mot krav och compliance, utan ett ekonomiskt perspektiv behöver integreras i analyser, rekommendationer och beslut. Utvecklingen innebär att ekonomisk och affärsmässig förståelse blir allt viktigare för de som jobbar med hållbarhet, oavsett var i organisationen en sitter.
För att lära oss mer tog vi ett samtal med Markus Håkansson som är Sustainability Business Advisory på BDO och dessutom håller i utbildningen “Ekonomi för hållbarhetschefer”. Han delade med sig av en nyttig tankeställare och handfasta tips för att öka ditt inflytande i företagets beslutsfattande.
Därför behöver hållbarhetsproffs slipa sina ekonomi- och affärskunskaper
Enligt Markus Håkansson handlar hållbarhetsarbete i grunden om att driva näringslivets omställning och det är i företagen han ser att den verkliga förändringskraften finns.
– De flesta företag har idag mycket kompetenta personer i hållbarhetsroller, men samtidigt ser jag ett glapp när det gäller förståelsen för styrning och governance – alltså hur företag faktiskt fungerar med intern kontroll, beslutslogik, investeringar och uppföljning. Utan den förståelsen blir det svårt att påverka på riktigt, därför behöver hållbarhetsproffs bli ännu bättre på att prata samma språk som ekonomichefen och andra interna nyckelpersoner.
För att få gehör menar Markus att det krävs att hållbarhetsinitiativ kan motiveras på samma sätt som andra strategiska satsningar. Det räcker inte att säga att något “skapar värde”. Det behöver översättas till affärsspråk, till exempel genom att visa hur ett initiativ ger ett positivt kassaflöde över tid eller reducerar en konkret risk.
– Att säga ”det här är bra för hållbarheten” biter sällan. Att säga ”det här är ett business case som når positivt kassaflöde om fyra år” gör det.
Samma logik gäller riskperspektivet. Markus ger ett exempel:
– Ett billigare alternativ kan på pappret se attraktivt ut, men om en klimatriskanalys visar att investeringen riskerar att förlora sitt värde inom 20–25 år, då kan det i själva verket vara ett dåligt affärsbeslut.
Hållbarhetschefen som dirigent
Markus beskriver hållbarhetsrollen som en dirigent i en orkester. För att helheten ska fungera behöver flera perspektiv samspela: det finansiella, företagets värderingar, medarbetare och kompetens, operativa processer och hur varumärket uppfattas externt.
Därför är det viktigt att alla talar samma språk, eller för att fortsätta analogin – läser samma noter. Specialistkunskaper och andra kompetenser krävs också, men om hållbarhetsfrågan fastnar i en expertfunktion menar Markus att man går miste om förankringen i både verksamheten och omvärlden och till slut missar möjligheterna att göra större hållbarhetsnytta.
Från mjuka värden till kassaflöde
Ett av de viktigaste skiftena Markus lyfter är att gå från att tänka icke finansiella resultat till att planera utifrån kassaflöde. Kassaflödet ger bättre förutsättningar att visa hur hållbarhetssatsningar hänger ihop med affären över tid och skapar en naturlig dialog med ekonomichefen.
Ett konkret exempel är omställning av en fordonsflotta. Elfordon innebär ofta högre inköpskostnader, men lägre drivmedelskostnader och minskad exponering mot framtida regleringar. Samtidigt finns kundförväntningar på fossilfria transporter – att inte investera kan i sig innebära en affärsrisk. Men förändringen kan också få följdeffekter, till exempel nya krav på logistik och planering, som behöver vägas in i kalkylen.
Handlar det bara om pengar?
När samtalen om hållbarhet i allt högre grad kretsar kring kassaflöde och risk kan en invändning snabbt uppstå: handlar allt bara om pengar? Markus kommenterar:
– Nej, men pengar är en central komponent i det komplexa system som ett företag utgör. Hållbarhetschefens roll är ofta att bredda perspektivet och synliggöra fler värden och effekter än de som ryms i en traditionell, linjär kalkyl.
I praktiken innebär det att kunna läsa och förstå årsredovisningar samt resultat- och balansräkningar och att sätta hållbarhetsåtgärder i relation till dessa. De flesta hållbarhetsinitiativ har en positiv ekonomisk effekt när man ser till helheten, även om de kan kräva investeringar på kort sikt.
Därför blir frågan “vad får hållbarhetsarbetet kosta?” missvisande. Varje satsning behöver istället bedömas utifrån om den skapar värde över tid eller bidrar till att undvika reella risker.
Nycklar för att låsa upp investeringsbeslut
Markus sammanfattar några centrala principer för att få hållbarhetsfrågor att landa i beslutsrummen:
- Lär dig affärsspråket. Minimera användningen av hållbarhetstermer när du pratar med ledning och organisation. Fokusera på vad som ska göras, varför, samt hur det påverkar affären.
- Bygg tydliga business case. Se på kalkylen över tid och var beredd att säga nej till initiativ som inte går att motivera ekonomiskt.
- Prioritera rätt. Börja med de satsningar som har störst potential och där affärsnytta och hållbarhet går hand i hand. Det kommer också att skapa ett större momentum.
- Nyansera investeringar som går emot hållbarhetsagendan. Bidra med perspektiv som annars riskerar att missas, så kan den finansiella kalkylen förändras.
- Förstå företaget som ett system. Varje förändring får flera effekter – lär dig identifiera och förklara dem så har du möjlighet att påverka bortom den snäva definitionen av dina ”hållbarhetsfrågor”.
- Säkra datakvaliteten. Hållbarhet kan inte längre drivas som ett narrativ om “värdeskapande”. Det behöver visas i siffror, kassaflöden och riskanalyser.
Så bygger du din affärsförståelse som hållbarhetsproffs
Att utveckla sin ekonomiska kompetens handlar inte om att bli ekonom utan om att förstå hur beslut fattas och följs upp. Det kan handla om allt från att sätta sig in i företagets finansiella rapporter till att gå riktade utbildningar eller arbeta närmare ekonomi- och affärsutvecklingsfunktioner.
Som Markus sammanfattar det:
– Hållbarhet handlar inte om att vara snäll – det handlar om att vara smart.
Behöver du hållbarhetskompetens som talar affärsspråk?
